Livbojen står vid ett bord inomhus och alla intäkter går till Livbojens hemlösa katter! Vi säljer även de återstående ex av Livbojens almanacka för 50 kr!

Du kan skänka saker (mindre saker som får plats på ett bord), vi har en uppsamlingsdag lör 19 maj, mejla Livbojen isånafall för överk. om tid: livbojen@gmail.com
Du kan även skänka saker när vi är på loppisen på morgonen (kl 10)
KFUM´s Café har extraöppet med billig fika, smörgåsar och lättare lunch. Prisexempel: Kaffe och bulle 15 kronor.
Läs mer här:

http://www.svenskaloppisar.se/visaloppis.asp?id=5726

KL: 10-16

V Ä L K O M N A !

Låt inte nya djurskyddslagen bli en dödsdom för hemlösa katter!

Läs mer och skriv på protestlistan:

http://tnr-metoden.se/kampanj/protestera/

Vi fick ett mejl från Kälby Katthem och publicerar detta här med svar:

Kälby:

Hej
Vi har valt att svara kort och koncist, att hålla på med baktal och smutskastning är inget vi vill sjunka ner till. Vi har varit så tillmötesgående som möjligt.

Vi vill därför att ni kopierar texten nedanför och sätter in på eran facebook sida under tråden där alla felaktigheter har skrivits. Vi kommer inte att svara på fler kommentarer på eran sida då vi lägger ner våran arbetstid på att jobba med katterna, istället för att sitta på nätet.

Mvh. Djurskyddet Eskilstuna

Från Djurhemmet, Kälby

Livbojens kommentar:

Till att börja med, förstår vi inte varför ni inte själva postar det här på Livbojens FB-sida? Tillmötesgående? Vi är blockade från Kälbys FB-sida! Dessutom uppmanar ni att man inte ska skriva på Er FB-sida. Varför har Ni då en FB-sida? Facebook är en väldigt bra kanal att nå ut till många och Internet är en stor mötesplats. Man måste hänga med i sin tid. Vi anser att kattarbete inte bara är att tömma lådor eller kastrera katter, det är så mycket mer. Vi gör det här på vår fritid, ni har avlönad personal från kommunen och anser ändå att ni inte hinner lägga några minuter per dag på Er FB-sida?

Lögn 1: Vi har INGEN allergisk personal. Vem är Du som påstår detta? kom fram ur gömman !!!!!

Livbojens kommentar:

Livbojen har hört från en som hjälper/har hjälpt till på Kälby att de har sitt personalrumt allergifritt, dvs att inte katter får vistas där. Det här tyckte vi lät väldigt märkligt. Rentav dumt. Kälby skriver nu att det är så enligt bestämmelser. Vi vet att personalstugan tidigare har inhyst katter.

Lögn 2: Klubbstugan, här kallad "personalstugan" är inte avsedd för Djurhållning, varför tillstånd inte kan fås.

Livbojens kommentar:

Vi har ett förslag. Att tala med de som ansvarar för stugorna om man kunde göra en omfördelning av resurserna för katternas skull. I dagsläget finns ett stort hus, ett mellanhus och ett litet hus på ägorna. Personalen nyttjar det stora huset med ett flertal rum och kök. Katterna finns i det mellanstora huset och i det lilla huset.

Vi tänker oss att det skulle kunna vara tvärt om. Personalen skulle kunna nyttja den lilla stugan som sitt fikarum och katterna skulle få ha den mellanstora stugan och den stora stugan med alla rum, här skulle man kunna göra jättestort, fint och rymligt för alla djuren. Katthemmet är väl ändå till för katterna? Och varför har ni bara 2 jourhem? Det finns inget som hindrar er från att ansöka om fler.

Lögn 3: Vi avlivar inga friska skygga katter, utan bara de som är så förvildade/förtvivlade över att vistas inomhus med oss människor. Det är alltid vår veterinär som avgör detta, inte vi.

Livbojens kommentar:

Då kanske det är dags att byta veterinär? Om Livbojen får in eller får reda på en katt som är så pass förvildad att den skulle må dåligt av att bo inomhus ordnar vi antingen med TNR eller hittar en annan lösning som exempelvis stall/lada. För att ge ett exempel - idag åkte en från vårt sido-projekt kattkolonin Fj-100 iväg med två stallkatter till ett uppvärmt stall i Motala. Det var aldrig fråga om att avliva dem för att de var förvildade. Livbojen tänker ej i dessa banor. Deras kastreringar gick på 2000 kr, pengar vi aldrig får igen, men vi har räddat TVÅ KATTLIV.

Dessutom stämmer inte ert ovanstående påstående, vi kan ta ett exempel; vid ett tillfälle kom 8 katter till Kälby, Livbojen tog 4 varav alla katter fick leva vidare, Kälby tog 4 katter och några dagar senare levde 1 katt. 3 var avlivade pga en låg under en matta några dagar, en kattunge bet en i personalen och en hade nån typ av eksem...Vill ni ha fler exempel? Vi kan rabbla hur många som helst...! Vi tar ett till: Mona på Solkatten skulle vara jourhem åt en av era skygga, förvildade kattungar. Den fick en vecka på sig att bli tam. När en vecka gått kom ni kom och hämtade den för att avlivas, detta trots att Solkatten ville behålla kattungen.

För att citera er egen verksamhetsplan för 2011 (som ni har plockat bort från Er hemsida):

• Osociala katter skall avlivas tidigare.

• Katter med svÃ¥ra sjukdomar eller skador skall avlivas snarast.

Lögn 4: Så snart det finns tomma platser på karantänen tar vi in nya katter. Vi sätter inte ut katterna på hemsidan förrän de är klara för försäljning. Hemsidan säger alltså inget om hur många katter vi har totalt.

Livbojens kommentar:

Varför sätter ni inte ut katter som sitter i karantän på hemsidan? Folk som skänker pengar till er (förutom deras skattepengar) tycker nog det är relevant att se vad som händer på katthemmet. Vad har ni att dölja? Är det för att en del av dessa katter sedan avlivas?

Frågor från oss (Kälby):

Livbojen och Solkatten: Vad menar ni med -non killing policy –
hur förklarar ni då era 3 resp. 4% avlivningar förra året ?

Livbojens svar:

Oj nu har ni nog rört ihop det lite, det är rätt "no kill" betyder på engelska "inte döda", men i katthemsbranchen är "no kill" ett verdertaget uttryck. Kanske inte så konstigt i och för sig att ni inte känner till det uttrycket....I korthet betyder det att man inte avlivar en katt som går att behandla, man avlivar inte en katt som är skygg etc.

Vi måste även rätta er med statistiken, Livbojens avlivningsstatistik för 2011 var 1.6 % dvs 3 katter. Kälby katthems avlivningsstatistik är uppskattningsvis ca 18 % !!! ( drygt 31 000 kr i avlivningskostander). Kälbys avlivningssiffror har många gånger upprört allmänheten: http://ekuriren.se/ledareasikter/insandare/1.1059024-katthem-ska-varna-om-alla-katter

År 2010 hade ni drygt 31 000 kr i avlivningskostander, vilket var dubblerat sen föregående år! Vi kan räkna upp exempel efter exempel när ni avlivat katter pga av att de varit lite rädda eller haft eksem eller något annat behandlingsbart.

Vi länkar gärna hit för att läsa mer om no kill:

http://www.nokilladvocacycenter.org

Kälby skriver vidare:

Livbojen: alla katter har samma värde, det är vi alla överens om men, varför tar ni då olika priser beroende på katternas pälslängd och färg ?

Livbojens svar:

Vi anser inte att pris och värde är samma sak! Vi anser att alla katter är lika mycket värda och har lika stor rätt att leva. Detta betyder att inkomsterna för den långhåriga kattungen som säljs får betala för den skygga, förvildade kattens kastrering. Katterna i Livbojen hjälper varandra att överleva, bli kastrerade och hitta ett hem och få ett bra kattliv. Detta synsätt gör att man i vissa sammanhang kan utnyttja en större marginell betalningsvilja för katter med vissa attribut, för att kunna subventionera katter med attribut som inte betingar en lika hög marginell betalningsvilja. Så den långhåriga kattungen hjälper den förvildade vuxna honan att bli kastrerad och kunna fortsätta leva. Vi måste tänka kreativt då vi inte har pengar över. (Kälby gjorde vinst på 67 000 kr år 2010). Så sammanfattningsvis tycker vi på Livbojen att alla katter är lika mycket värda men kostar inte lika mycket!

Vi har bett Livbojen om ett gemensamt möte, men de har avböjt då de ej har tid.

Livbojens svar:

Det är helt korrekt! Vi ser det meningslöst då vi vill att ni byter styrelse. Ett katthem ska inte vara farligt för katter! Inte en till skattkrona på Kälby katthem, tack!

Eskilstuna HundCenter ger en gåva innehållande 400 g kattmat, 6 kg kattsand, kattleksak och rabattkuponger till alla som adopterar en katt från Livbojen!

Vi vill tipsa om en Katt/hund/människofotograf, ni som tänkt att tex fota er katt och göra ett fint kort att sätta på väggen eller liknande, ha den här tjejen i åtanke, hon har sponsrat ivbojen med några foton och vi vill gärna göra reklam för henne, hon kan göra många olika typer av individuella foto-sessioner så det blir väldigt personligt.

Kika gärna in på hemsidan:

Beltrad´s foto.

Vi på Livbojen använder oss mer och mer av sk "katt-matchning" dvs att vi ser efter vad en tilltänkt kattägare söker hos en katt och sen ser vi till den tilltänkta kattens personlighet och behov. Om det här visar sig vara en direkt motsägelse mot varandra avråder vi köpet.

Vid en sk "motsägelse" så resulterar det allt som oftast i att katten kommer tillbaks till oss på Livbojen, och matchningen besparar både katten och den tilltänkta köparen tid och besvär.

Vi hör alltid noga efter med våra jourhem vad katten har för personlighet så vi vet vilken katt som passar just DIG!

Det kan ju vara lite svårt med kattungar som inte helt och fullt utvecklat sin personlighet men kattungar är oftast väldigt busiga och livliga de första månaderna så det bör man ha i åtanke vid köp av kattunge, vi rekommenderar sällskap om man köper en kattunge (av annan katt såklart).

Visst kan katten på bilden som du fastnar för vara helt rätt katt för DIG men den kan också vara som du inte alls har tänkt dig...hör alltid med oss först innan du bestämmer dig för en katt, så den katt som du ser på bilden är den katt som du kan tänka dig att leva med i verkligheten!

N Y T T  K O N T O N R !

Livbojen byter kontonr och bank till SEB:
SEB (banköverföring) Clearingnr: 5694 Kontonr: 0187723

Vad gör man om katten kissar eller bajsar utanför lådan?

-ta reda på hur katten levt tidigare. Vad för slags sand användes? Vart stod lådan? Skaffa fler kattlådor, pröva med olika sandtyper i dem. Tvätta dem med klorin som katten verkar gilla att kissa på. Spraya citronsyra där du vill att katten ej skall göra behoven. Om du har fler katter - kolla in om den andra katten kanske stör katten i fråga på toa, kanske vaktar sand-lådan?

Hur anpassar man en kattunge till ett nytt hem?

-ha den pÃ¥ mindre ytor om du har ett stort boende. Slussa därefter ut dem frÃ¥n rum till rum. Om katten skall bli utekatt pÃ¥ sikt, gÃ¥ ut med den i sele, det kan man göra frÃ¥n den är liten sÃ¥ den lär sig. Visa den vart kattlÃ¥dan stÃ¥r. Ge den mycket kärlek och var hemma med den den första tiden. Kattungar mÃ¥r oftast bäst i sällskap av annan kattunge eller en vuxen katt. Om din kattunge misstrivs kommer den att: välta blommor, kissa pÃ¥ olämpliga ställen, riva tapeter, riva pÃ¥ möbler mm...dÃ¥ är den understimulerad och behöver antingen en kattkompis, eller att man leker och stimulerar katten mera. 

Hur introducerar man nya katter för varandra?

-låt dem först nosa på varandra i buren. Sätt kattmynta på dina händer och på den nya kattens päls så den blir intressant för den gamla katten. Var med de första dagarna, lämna dem sedan själva då det gått en tid. Ha TÅLAMOD och ge det TID, det kan ta veckor innan de accepterar varandra och blir vänner. Visse blir jättebra kompisar medans andra katt-par bara lär sig att acceptera varandra, det är kattens personlighet och det kan man inte göra något åt. Katter är olika som vi människor. Att bara ge det några dagar är lika med att då behöver man inte försöka alls...

Om katten matvägrar - ja det kan den göra första dagarna i ny miljö, det kan ta tre dagar innan den äter. Håll koll på att den dricker vatten. Ställ vattenskålar på olika ställen i boendet.

Är innekatter olyckliga katter?

-Kattens naturliga miljö är naturligtvis utomhus, men vi kan säga efter vår erfarenhet av katters beteende att de katter som lever som innekatter INTE är olyckliga djur. Det kan förekomma katter som inte klarar flytt från landet till stan, men det fungerar oftast...katten är ett anpassningsbart djur. Prova först innan ni gör er av med katten. De katter som levt som innekatter hela livet vet inget annat. De är lyckliga i sin inomhus miljö. Tänk dock på att utrusta boendet med klösbrädor, hyllor att hoppa på, kattleksaker på golven och fritt i fönstren där de kan sitta och kika ut och helst en in-nätad balkong om det finns.

(Källa: sunt förnuft och erfarenhet!)

Hej du goda själ som hittat hit.

Jag har fått förtroendet att skriva om mina upplevelser om att vara en kattmamma till en förvildad katt och introduktionsprocessen mellan min gamla katt, Guckan och min Vildis, Stella.

Guckan är en lugn och trygg katt. Hon busar inte ofta och de leksaker hon hade låg orörda ett bra tag innan jag tog beslutet att skaffa en till katt. En katt som jag kunde leka med. Jag mejlade Livbojen och talade om hur läget såg ut för mig och vad jag var ute efter. Sara på

Livbojen parade ihop mig med Stella. Mitt första möte med Stella var på bild. Jag längtade så fort jag såg henne. Men det krävdes en hel del övertalning av gubben och ordnande av min egen situation innan jag kunde mejla Sara på Livbojen och säga att Stella var välkommen
hem.

Ganska snart insåg jag att jag tagit mig vatten över huvudet. De tre första dagarna gick Stella inte på toa och hon varken åt eller drack, hon gömde sig under badkaret och jag trodde att hon fastnat där (men kan de ta sig in så kan de oftast ta sig ut). I min iver att hjälpa Stella tvingade jag ut henne från under badkaret och allt tyder på att jag traumatiserat min katt genom att göra detta. Jag kände mig misslyckad som kattmamma. Jag tvivlade på mig själv och min förmåga att tillgodose Stellas behov. När Jessica och Sara kom med Stella kunde man klappa och lyfta henne. Efter badkars episoden gick det inte alls.

Det var många gånger som jag ville ge upp, kasta in handuken, konstatera att jag inte var gjord för vildisar, skaffa en kattunge och gå vidare. Varje gång jag ringde Sara på Livbojen, försäkrade hon med lugn röst att det enda jag kunde hjälpa Stella med just nu var tålamod,
och att om situationen var så illa hade hon inga problem med att komma och hämta Stella.

Många gånger ville jag säga kom. Kom nu. Kom på en gång. Det här funkar inte. Men när Sara sa att hon kunde komma stack det till i mitt hjärta, jag trodde inte på mig själv men jag kunde inte lämna bort henne. Jag var helt enkelt tvungen att tro på mig själv. Jag hade inte
kunnat behålla Stella om det inte var för all hjälp jag fått av Sara. Jag har svårt att be om hjälp. Speciellt av folk jag inte känner. Jag kände mig jobbig när jag ringde Sara. Men hon försäkrade gång på gång att jag inte var jobbig, att det var okej att ringa och att hon till och med ville veta hur det gick.

Jag tänker ofta att det inte är så stor skillnad mellan människor och djur. Stella litade inte på människor och förtroende byggs inte upp på en dag. Det mest irriterande tipset jag fått av Sara är tålamod. Men det har också varit det viktigaste och mest användbara.

Stella har gått från att rygga tillbaka varje gång jag sträcker fram handen till att komma och nosa. Hon har gått från att ligga och trycka under badkar till att sova vid fotändan av min säng. Hon har gått från att ligga under min säng mestadels av tiden till att leka och busa och
ligga vid öppna ytor.

Vi har gjort stora framsteg (och en del baksteg). Stella sover som sagt vid fotänden av min säng och jag kan ibland vakna av att hon ligger bredvid mig. Ibland har hon till och med dragit mina fötter till sig och använder dem som huvudkudde. Nyligen kom hon för första gången och la sig bredvid mig medan jag var vaken. Jag fick klappa henne lite lätt innan hon gick iväg igen. Lyckan var fullkomlig kan jag säga.

Jag vill ge dig som funderar på en Vildis lite tips och råd.

•Det finns en del litteratur om hur man tar hand om dessa katter, var väl pÃ¥läst.

•Jag använde mig av en spray som heter Feliway för att de ska känna sig lugnare. Jag sprayade lägenheten innan Stella kom. Det kan diskuteras om dessa sprayer har en

verklig effekt, men Guckan fick kort efter att Stella kom diarré. Diarrén gick dock över sÃ¥ fort jag började använda Feliway regelbundet igen. SÃ¥ min upplevelse är att de funkar.

• Om du redan har en katt, var extra uppmärksam mot henne och hennes behov. Jag hade inte trott det om jag inte sett det med egna ögon men katter blir svartsjuka.

Guckan blev helt galen varje gång Stella vågade sig närma mig. Förutom svartsjukan är det även bra att ge extra omtanke mot den gamla katten så att den nya katten får se att jag är någon man inte behöver vara rädd för och denne får komma till mig i sin egen takt, tålamod som sagt.
Om du redan har en katt kommer det säkerligen ske en del kattbråk. Det finns olika skolor vad gäller hur man hanterar dessa. Vissa menar att det är naturligt att djur rangordnar sig och att man ska låta bråken ske. Andra menar att vi då ska visa att det är vi som bestämmer och säga till på skarpen. När jag var vilsen fick jag ett råd
av en god vän: Bästa sättet att lära sig med djur är att pröva själv, vad passar dig och dina djur? Hemma hos mig får de busa, men märker jag att det är riktig irritation på gång säger jag till på skarpen. Jag har även köpt en blomspruta för de gånger bråken eskalerar. Jag har bara använt den en gång då det har räckt för mig med att säga till på skarpen.

•Uppfostra inte den nya katten i början dÃ¥ detta kan leda till att det tar längre tid att skapa förtroende. Jag har rÃ¥kat skrika pÃ¥ Stella en gÃ¥ng. Hon var pÃ¥ väg att hoppa upp pÃ¥ spisen när den var varm. Försök att tygla dig. I det fallet hade det räckt med att jag ställt mig upp och gÃ¥tt mot köket för att hon skulle avbrutit.

•TÃ¥lamod behöver inte vara samma sak som passivitet! För mig var det här en bra nyhet. Jag köpte kattgodis som Stella bara kunde fÃ¥ om hon Ã¥t frÃ¥n min hand. Jag sprayade händer och fötter med kattmynta sÃ¥ att hon blir nyfiken pÃ¥ dem och jag busade med Stella med leksaker, pÃ¥ lÃ¥nga pinnar dÃ¥ hon inte behöver komma lika nära
mig men ändå integrerar med mig.

•RUTINER. Katten behöver känna att jag är förutsägbar. Mina rutiner ser ut sÃ¥här: PÃ¥ morgonen rensas kattlÃ¥dan och frukost delas ut (jag har valt torrfoder). PÃ¥
eftermiddagen delas lunch ut (även nu torrfoder) och fram mot kvällen rensas kattlådan igen och middag delas ut (torr- och blötfoder). Varje kväll innan middag delas ut busar jag och Stella mellan en kvart och en halvtimme. Jag försöker blanda in mina händer i buset, inte bara leksaken på pinne. Var medveten om att katten kan ge dig små rivsår under buset, det är inget du dör av. Ha desivon eller annat bakteriedödande i närheten och tänk på att använda det då katters klor inte alltid är jätte rena då dessa krafsar i sitt kiss och bajs i lådan.

Det är få beslut jag tagit i mitt liv som jag varit lika nöjd med som med detta. Det är extra jobb, stress och tid som krävs när man skaffar en vildis, men de små framsteg vi gör innebär för mig total lycka.

Vill du veta mer om mina förberedelser och min process kan du läsa min blogg:

www.langtanomhetshonung.blogspot.com

Lycka till med det beslut du tar!
Längst fram på bilden är Guckan och bakom ser du en nyvaken

Stell-Pella